att vara den "jag är".

jag trodde nog inte att det skulle vara så svårt.
att gå tillbaka till att "vara den jag är".

jag är fantastiskt tacksam över att ha lärt känna A. det känns som att han ser rakt igenom mig och kan sätta ord på alla tankar, känslor och saker som rör sig inom mig. samtidigt som längtan efter något mer, en djupare relation drar och lockar så är jag bara så otroligt tacksam och glad över att han bara finns där..och faktiskt verkar förstå att jag behöver gå
igenom detta...och verkligen behöver få vara själv. jag behöver hitta en styrka i mig själv; stå på egna ben och kunna andas lätt, trots att jag gör det. (hoppas du inte känner att jag lämnar ut dig, då får du säga till)

En punkt jag skulle vilja komma till är den som jag var i på bilden nedan. Jag bara älskar den. och det har absolut ingenting att göra med S som är bredvid eller den relation Vi hade då. Utan mer det mentala tillståndet. Jag var i en relation som var trygg, bra och fyllde mig med glädje och kärlek. Vi kunde bråka, skratta och gråta tillsammans. Men det som var ännu viktigare var att jag kunde vara mig själv. Sandra har i efterhand sagt "kommer du ihåg hur arga ni kunde va på varandra"?? Ja,det kunde vi. men relationen stod pall.
Vi hade båda en trygghet i de vi var. Ytan behövde inte vara så putsad. 

 
Det är något den (ytan) blivit under det dryga senaste året som varit...alla "fläckar" har tvättats bort, håret har slätats ut, åsikterna plattats till och tystats ner....jag ville ju inte riskera ytterligare en "kris". I början försökte jag säga min mening, stå upp för det jag tror på...men när man möts av en sårad min och ett besviket tonfall varje gång, som att jag gör den andre besviken genom att ha en annan åsikt, så orkar man tillslut inte ta det. sakta men säkert så börjar man själv tro att det han säger nog är ganska rätt ändå. och mycket av mina egna , gamla åsikter har jag värderat om och är nu beredd att hålla med honom. men mycket at det jag brann för förut, som rättvisefrågor tex har sakta fått suddas ut ur mitt medvetande för att övertas helt av annat...som hur många ggr jag säger "himla" per dag. (numera 0ggr).

numera är jag ändå en hel del gammal-emma....som S sa "yes, den gamla emma är tillbaka" och klappade min hand i en give me five-gest. men det är en bit kvar att gå. jag har äntligen vågat släppa taget helt...samtalen med människor omkring mig; M, A och N den senaste veckan har fått mig att inse att nu har jag släppt alla livlinor...jag har inget att falla tillbaka på. Det är bara jag.

Och konstigt nog så känns det bra- åtminstone rätt bra.

Jag älskade tex dagens gudstjänst i BK3. okonstlat, ärligt, uppriktigt, kärleksfullt och fyllt av evangelium.
dit kommer jag återkomma.
en till bra sak var vännerna S och B...och en massa annat trevligt folk.

Nu är det dags för en deckare på tv och sen lite mer fastighetsrätt! yeay!...



det här är glädje och trygghet. och den jag en gång var, och är på väg tillbaka till.

en hel emma. med ett helt hjärta. visserligen med en del plåsterlappar och ärr,
men tids nog och med Guds hjälp tror jag att även de försvinner.

glädje

glädje är för tillfället...

secondhand shopping!
jag får konstiga små glädjeutbrott inom mig när jag vandrar runt bland alla dessa affärer på söder.
det är en sån sjyst mix av prylar i olika färger, helt och trasigt, fult och fint, kitshigt och allmänt avskräckande.

varje sak har också sin egen historia. det gör det ännu mer mysigt. (och ibland, lite äckligt)

Glädje är också att jobba med secondhand. För alla som inte besökt Skopan i Upplandsväsby - bege er dit.
Lägre priser hittar ni inte någonstans, och det går verkligen att fynda sjysta saker! Dessutom jobbar vi alla ideellt och pengarna vi får in går till olika projekt/biståndsarbeten runtom i världen. verkligen en bra grej att spendera lite pengar på alltså!

Veckans fynd!


spana in min kitshiga termos (myrorna)



Underbart halsband!
Inte secondhand, men likväl ett fynd. (Indiska)



Sjal (även denna från myrorna)



Superfin blå-prickig skål (från Skopan)

och sist..men inte minst...


Min vän A. Inte ett "fynd-köp", men han är..likväl som de andra sakerna- ett stort glädjeämne i mitt liv just nu.

Blott en dag

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en Faders hjärta,
giver ju åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.


Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Att sin dyra egendom bevara,
denna omsorg har han lagt på sig.
"Som din dag, så skall din kraft ock vara,"
detta löfte gav han mig.


Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla,
som i ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer,
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.




Sommaren som var..

spenderades..

rhodos med sandra



som konfaledare på stora strand


Soldiers for Christ!

(det fantastiska ledar- och köksteamet inför ledarutmaningen!)


Efter stressiga dagar på lägret kan man på kvällen gå ner till badplatsen
och njuta av det här. min absoluta favoritplats i Sverige.

Efter lägret begav jag mig med familjen till resten av släkten i Oslo


Sedan var det dags för mig och mamma att åka till Barcelona,
en helt fantastisk stad!
Full av..


shopping


världens bästa mamma..och god mat! :)



mysiga gränder att besöka



häftiga utsiktsplatser (här i Gaudis park)



sevärdheter (även här i Gaudis välkända park med de klassiska mosaikfigurerna)


självklart lite Starbucks (så fort möjligheten finns ju!)





massor med fina blommor! (varför har vi inte sånna här hemma??:)..)

Efter en dags vilande begav jag mig sedan till pappa i Bryssel



frukost



shoppinggator



charmiga godisstånd



pappan min



etiopisk mat (bland det godaste jag någonsin ätit. mums!)





välkända serier målade på husväggar (finns överallt där!)



kvällsfika



Inget är mer belgiskt än våfflor!



street art



Art Nouveau hus



middag!




världens bästa pappa!



emma i svartvitt



den här sommaren var precis vad jag behövde efter den stormiga vår som varit. det blev visserligen inte så mycket tid att vila men istället har jag fantastiska upplevelser med de som står mig allra närmast, att tänka tillbaka på. känner mig otroligt välsignad. :)

varje resa behöver ett sound-track

En vän som står mig nära skickade ett mail idag:

"Varje resa behöver ett sound-track, vill du överväga den här till din?"

Bebo Norman - Tip of my heart:

It's on the tip of my heart, the words to say
But I fall apart and I walk away
There's an angry world pressed against my back
And at every turn I keep looking back

And I know you promise me
Love through eternity
So why can't I just hold on

I want to live, I want to love
But I'm afraid my simple faith will never be enough
I want to laugh, I want to be set free
And let you hold all that my soul has deep inside of me
But I don't know where to start
It's on the tip of my heart

So would you take my hand, because I'm sinking in
To this life I've made, but don't understand
The clock moves so slowly, but time goes so fast
In this whirlwind world that will never last

This love you're giving me
It's not just make believe
Help me just to hold one

I want to live, I want to love
But I'm afraid my simple faith will never be enough
I want to laugh, I want to be set free
And let you hold all that my soul has deep inside of me
But I don't know where to start
It's on the tip of my heart

You open the sky, and open my eyes
And all my fears are scattered away
So I walk in grace, because I've seen your face
You are all that matters to me
So I'm gonna live, I'm gonna love
I'm not afraid because your grace will always be enough
I'm gonna laugh, I'm gonna be set free
And let you hold all that my soul has deep inside of me

You have shown me where to start
It's on the tip of my heart






det handlar inte om en semestertripp. de har jag faktiskt gjort alldeles tillräckligt av i sommar. (extremt tacksam över att ha fått göra det dock, och bara vara ledig). men denna resa handlar om något annat. något jag försökt fly från i snart ett år. det är på ett sätt en jätteutmaning, samtidigt som det är lite läskigt om jag ska vara ärlig. jag vet att när jag vacklar och inte vet vilken fot jag ska stå på, eller när jag inte vet hur jag ska ta mig framåt, så finns Gud där.

nu vet jag även att någon mer gör det.
tack.

hierarki i himlen?


"Samla inte skatter här på jorden,
där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.
Samla skatter i himlen,
där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl.
Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara"
Matt 6:19-21

John Bevere höll torsdagens möte på årets Europakonferens på Livets Ord. Något man kan säga om mötet var iallafall att ingen av de som gick därifrån gick oberörd. Antingen var känslan positiv- "det här är något viktigt, låt mig få ändra på mig". eller så var kanske känslan mer åt mitt håll "vad pratar han om, hierarki i himlen?"

Har nu diskuterat hans predikan med 3 vänner, varav en av dem faktiskt intervjuat John och frågat ut honom om hans predikan. Min bild är nu mer nyanserad och jag är inte lika upprörd som jag var innan, men känslan finns fortfarande kvar där någonstans. Vi kristna kommer att bli belönade olika utefter hur vi arbetar med vår kallelse och vad vi gör den till, säger John Bevere. Han gav liknelsen om sig själv och sina söner: "Jag kan säga till mina barn att det inte finns någonting de kan göra för att jag ska älska dem mer än jag gör, lika gärna som att de inte kan göra någonting för att jag ska älska dem mindre. Men de Kan göra saker "to please me"- för att behaga mig. På samma sätt menar han att det är med Gud. Hans kärlek till oss är konstant och oföränderlig, men vad vi använder vår kallelse till och på vilket sätt vi arbetar för att sprida Guds rike här på jorden och hur vi arbetar för att andra ska få lära känna Jesus, samt vårt beteende gentemot våra kristna syskon, det kommer vi att bli bedömda för.

Hierarki i himlen. för mig är det ett nytt begrepp. Iallafall på det sätt han framställer det som. så hårt.
Likaså hans tal om hur vi använder vår kallelse. Hur skulle jag kunna leva ett helt liv med Gud och ändå göra helt fel val?? Han illustrerade domens dag med att människor skulle få möta Gud och kanske få höra : "emma, varför blev du jurist?jag hade ju kallat dig till att bli läkare. Var är de 3258 själar du skulle ha räddat? och allt det bra du gjort, bränns upp."  HUR skulle detta kunna vara möjligt?! Om jag lever helt utanför Guds vilja och enbart gör det jag tror och tycker är bäst för mig själv, absolut. Men om jag lever med honom, umgås med honom men ändå känner att jag tror att jag skulle kunna göra en fantastiskt massa bra saker inom tex två olika yrken...kommer det ena ändå vara fel val då??

Det står på flera ställen i bibeln att man alltid ska pröva det man får höra. vi ska inte bara gapa och svälja. Jag tror att jag får fortsätta be, och fortsätta prata med folk. Har du åsikter eller kommentarer, please- hör av dig!

Hierarki i himlen? kanske det.

Läs mer i artikeln som min vän Jacob skrivit på nätet i tidningen världen idag.