emmaemla

Ibland så inser jag att mitt liv skulle passa helt perfekt i till exempel en ny Bridget Jones bok. Uppföljaren.
Eller kanske i en ny bok av Martina Haag? Kaos. Röra. Känslostormar. Pinsamma situationer. ja, you name it.

när jag läst dessa böcker får jag alltid känslan av att allt är så otroligt roligt, mitt i allt det "jobbiga". för i böckerna verkar det inte ett dugg jobbigt-bara komiskt. sen kollar jag på mitt eget liv och tänker att jag lätt skulle kunna få ur mig:
"Behöver du gå ner i vikt så är mitt absolut bästa tips att bryta upp en relation, fast ändå hålla kvar vid den.medvetet. så kan du gå runt och vara lite sådär lagom orolig- så att man inte har lust att äta...för Såhär smal har jag då aldrig varit förut! Byxorna jag inte kunnat ha på flera år (för att jag verkligen inte Vill ha dem och för att de köptes typ när ja var 11) kommer jag nu i lätt som en plätt! " och så ett glatt leende på det.

Det där var Bridget.

Det här är Emma.
Att ständigt och jämt gå runt med en känsla av kaos och tomhet gör att jag inte kan äta. har ingen matlust och magsäcken drar faktiskt ihop sig (eller vad den nu gör) väldigt lätt..så det blir en ond spiral - äter mindre, mindre magsäck, äter ännu mindre, ännu mindre magsäck etc. tillslut kanske jag inte äter alls (jo det vet jag att jag gör--framförallt de nybakade bullarna från igår). Men det är i vilket fall som helst inte roligt. Jag vill inte alls gå ner i vikt, jag blir inte ett dugg snyggare då. jag vill bara få må "okej". eller nej, bara få ha en stabil, jättetrygg vardag.
har ingen lust alls att leva ett "Bridget Jones-liv".
 

jag är bara 20 år, jag vet.  men jag är sjukligt trött på allt prat om "självförverkligande" - ta tid för dig själv, res jorden runt, se, upplev, tänk på dig själv (alltså var egoistisk).varför kan jag inte få vilja ha  en stabil relation, en man som älskar mig och bara längta efter barn?(fast inte riktigt än..oroa er inte).

jag vill ha lägenhet och man (och sen barn). jag vill gå till kyrkan på söndagarna tillsammans och gå i en gemensam bönegrupp. jag längtar efter "fredagsmys" - inte utekvällar. jag ser fram emot långpromenader på söndagarna och att laga middag till varandra efter jobbet, och sen gemensamt på helgerna.jag vill anordna middagsbjudningar åt gemensamma vänner. jag vill ha någon som säger "jag kan stryka dina skjortor" och inte någon som endast bryr sig om mitt utseende. jag längtar efter att få resa på semstrar tillsammans och bara vara med den andre.....

(och allt det där är ju du)