emmaemla

jag har msn som startsida när jag går in på nätet, och varje dag kommer det ju upp nya små "rutor"
med information om diverse olika saker som hänt...och det är kanske inte de allra mest berikande saker
som fyller dessa, men gårdagen tog verkligen priset. Det första som kom upp när jag loggade in var:
"Kan Henke frälsa Sverige?"
jag höll på att sätta i halsen. jag förstår ju vad de menar, men samtidigt är det helt sjukt att samhället anser det vara okej att i princip dyrka en människa på det sättet som vi gör med tex fotbollsspelare.

Senare på eftermiddagen när jag återigen gick in på nätet så möttes jag av texten:
"Massagetävling pågår. Vinnaren får vara med i en trekant".

ehh?? borde inte fler reagera?! jag har faktiskt ingen lust att mötas av ett par bröst (visseligen i en bikini) och en text om någon absurd tävling där man vinner en trekant, när jag sätter på datorn.

Vissa dagar blir jag helt matt, det finns så mycket i det här samhället som bara är skadligt, som verkligen kan äta upp en innifrån. Andra dagar känner jag en sån otrolig tacksamhet över att få vara född här och trots allt ha alla möjligheter i världen att påverka. Men dagar som denna slås jag då av tanken; varför gör jag inte det då?? På vissa sätt kan man påvera; genom att visa på ett annat sätt att leva, genom att vara på ett visst sätt själv. Men samtidigt känns det som att vi som kristna har en sån otrolig makt att påverka mer än vi gör, varför tar vi inte den? Jag tror ofta att det handlar om lättja. Igårkväll så sjönk jag glatt ner framför tv:n för att "förgylla" kvällen lite med ett avsnitt av Top Model och sen Sex and the City på det. Vilka budskap förmedlas där? Tisdagkvällar spenderar många av mina (kristna) vänner framför tex Desperate Housewifes. Till en början kan dessa program kännas rätt så harmlösa trots allt...men om man tänker efter så börjar det alltid någonstans. Jag blir rädd när jag ser vad de nya serier som produceras heter; "Dirty Sexy Money" bara för att ge ett exempel. Vad är vi på väg mot egentligen?

Det är så lätt att slå ifrån sig allt det här, och det är så lätt att fokus för oss kristna alltid hamnar på vad vi kan göra för "de andra" i u-länder tex. Vi glömmer bort att fokusera på vad vi faktiskt kan göra här och nu. Vår uppgift är självklart att ge mat åt den hungrige, men den är lika mycket en uppgift om att inte stoppa i oss och de runtomkring oss skadlig föda i annan form än mat. Om alla kristna i Sverige höjde sin röst på sin arbetsplats, på universitetet, i övriga skolor och sammahang så är jag övertygad om att samhället skulle se annorlunda ut. Allting händer självklart inte över en natt, men vi måste sluta att bara flyta med strömmen. Vi ska leva "i världen men inte av den". Det har jag nästan hört till leda. Men hur ofta gör jag då någonting för att skilja mer än mig själv, från mängden? Jag är mån om vad jag själv stoppar i mig; men detta borde också ta sitt uttryck i att jag vill värna om vad andra får i sig. Inte så att man måste stå med protestplakat utan mer att man bara börjar våga stå upp för de åsikter man har, på de platser där vi har möjlighet att faktiskt påverka.

Låt oss som kristna gemensamt höja en röst och faktiskt våga lita på att Gud hjälper oss om vi bara vågar ta det första steget. Våga visa på att det finns något mer än "sex and the city", våga visa på att människor är mer än vad de presterar på jobbet, i sängen eller på gymmet. Om Guds rike ska få breda ut sig här på jorden måste förändring ske. punkt.

Ulrica (och jag) för att hon är en sån som förändrar!


Det här kortet tog jag i Gbg i höstas...och det fick vara med som ett tecken
på någon annan som förstått vad det handlar om!