emmaemla

är det bara jag som tycker att vi kristna alltid delar upp oss i två "läger"? inte samfundsrelaterat nödvändigtvis, det går oftast att se en del generella drag, men de här grupperna går ändå över gränserna ibland.

antingen så tillhör man gruppen som vill ut och "frälsa världen" genom att berätta om evangeliet för de onådda folken. gruppen där bön och lovsång står i fokus och den andliga gudsrelationen är central. tillhör man inte denna grupp hör man troligtvis till de "liberala" (iaf enligt den första gruppens syn). De som kämpar för att folk ska börja köpa Fair Trade, klär sig i kläder av ekologisk bomull och vill diskutera Israel och Palestinakonflikten. Det handlar om att gömma flyktingar eller kämpa för arbetares rättigheter i "tredje världen".  

Varför måste det alltid vara så? Måste vi välja mellan "mänskligt" och "andligt"? Måste vi välja mellan att ordna seminarier om växthuseffekten och hur vi kristna bör förvalta vår jord och att spela uppståndelsedrama på plattan och vittna för andra människor om vår tro på Jesus? Måste vi välja mellan bibliskt och politiskt korrekt?

Om vi ser på Jesus så var han båda dessa sidor, inkapslade i ett.
och eftersom vi strävar efter att bli Kristuslika...borde vi då inte arbeta för att bryta detta mönster?
som kristna borde vi sträva efter en helhet och inte nöja oss om vi tror att Jesus skulle gjort annorlunda.
 
Jag tror att Gud vill att vi ska skapa en enhet där både Gudsrelationen och vår broder i afrika får finnas med.